Jag fick ett brev från en god vän. ´
“Hej Tråkel.
Nu skall du få höra en alldeles sann berättelse om en rättvise ivrande feminist jag hade en diskussion med på min arbetsplats.
En dag började damerna gnälla om kvinnoförnedrande bilder på unga lättklädda damer på arbetsplatser under vår fikarast.
Då påpekade jag att damerna på min arbetsplats minsann hade en kalender med bilder på unga vältränade män.
Detta tyckte damen som startat diskussionen var helt rätt.
Jag frågade då om hon tyckte att det är rätt när kvinnor sätter upp bilder på män, och att det är fel när män sätter upp bilder på kvinnor?
Ja, det tyckte damen.
Jag frågade då om damen tyckte att detta var jämställt?
Ja, det tyckte damen med motiveringen att nu ger kvinnorna tillbaka mot männen.
Jag opponerade då mot detta med, att antingen är det fel med att sätta upp sådana bilder generellt, eller så är det rätt generellt och då kan kvinnor gärna sätta upp sådana bilder men då skall de också sluta gnälla när män gör det.
Då blev damen sur och deltog inte i den följande diskussionen vid fikabordet där jag råkade nämna att feministerna gnäller över petitesser och glömmer dom viktiga frågorna, vilket förövrigt de andra damerna höll med mig om.
Dagen efter när jag kom till fikabordet pågick en livlig diskussion. Och när jag satte mig ner fick jag frågan från damen om jag tyckte att det också är en petitess?
Jag frågade vad hon pratade om.
Damen berättade om ett jobb hon sökt och fick då veta att de sökte i första hand en man till jobbet vilket hon uppfattade som oerhört kränkande som kvinna.
Och undrade återigen om jag tyckte detta var en petitess.
Jag frågade då om könsfördelningen på den arbetsplatsen.
Damen sade att det visserligen var en kvinnodominerad arbetsplats, men menade att hon minsann hade rätt bakgrund för jobbet och att de då inte behövde leta mer efter någon annan.
Jag svarade att det var helt i sin ordning enligt den jämställdhetslag som feministerna krävt att få och också sedan fått.
Damen tyckte att det som kvinna inte var roligt att höra att hon blivit ratad för att de sökte en MAN, vilket hon menade, omöjligt kunde ha samma kompetens som hon.
Jag sade då, välkommen till den värld jag levt i hela mitt liv. Nämligen att se kvinnor segla förbi i karriären alldeles oavsett kompetens till bättre positioner inom industrin. Allt medan man själv bara stampar på samma plats oavsett arbetsinsats och kompetens.
Detta trodde inte damen på.
Jag berättade att de senaste 20 åren har en uppsjö av kvinnor oavbrutet pumpats in i industrin med hjälp av jämställdhetslagen, d.v.s. kvoterats in förbi män med bättre kompetens.
Ja, ja, sade då damen och menade att det var väl bra för jämställdheten, men förstod inte vad det hade att göra med hennes situation. Hon som kvinna hade ju blivit ratad till förmån för en MAN. (underförstått: i detta patriarkala samhälle)
Jag sade då: så du menar alltså att jämställdhet gäller endast kvinnor och inte män?
Då blev damen sur igen, och deltog inte längre i den diskussion hon själv initierat.”
Min kommentar: Jämställdhet går visst att tolka på olika sätt. Speciellt feminister med lågt IQ och som blivit indoktrinerade av Gudruns (eller hennes PR-byrå’s) slogans. Själv anser jag mig vara humanist = alla människor har samma värde oavsett lön, kön, hudfärg,ursprung osv. Feminism är något helt annat, även om feministerna inte vill erkänna det.